Att leda utvecklingen, inte bara följa den

Runt 400 miljoner människor använder idag den svenska online-musiktjänsten Spotify för att lyssna till strömmad musik över Internet. Det finns ett viktigt skäl till att Spotify varit så framgångsrika. Det är inte att man är ensam på marknaden eller att motsvarande teknik inte är tillgänglig för konkurrenterna som gjort Spotify störst. Nej man har sin starka position därför att man var både först och bäst att nå ut. Det var Spotify som förändrade vårt sätt att lyssna på musik och därmed skapade den marknad som efterföljarna försöker ta sig in på. Spotify innebar ett paradigmskifte. 

Thomas Kuhn, amerikansk fysiker och vetenskapsteoretiker, menade att de flesta av oss accepterar det rådandet tankesättet, paradigmet. Paradigmet är det normala och alla nya idéer tyckas vara främmande och förkastas ofta snabbt. Inspelad musik lyssnar vi på från en grammofon eller en DVD-spelare – hur skulle man annars göra? Men också ny och revolutionerande kunskap kan vara svår att ta till sig. Exempelvis dömdes astronomen Galileo Galilei för kätteri för att han hävdade att jorden kretsade kring solen, en sanning som få ifrågasätter idag. 

När ett paradigm utmanas och bristerna i tankesätt eller metoder påvisas inleds en ”revolution” och till slut sker ett paradigmskifte. Ett helt nytt synsätt tar över och det som tidigare inte fanns är nu det normala. Hur klarade vi oss utan online-musiktjänster? Eller hur skulle vi ha klarat oss utan Edward Jenners banbrytande försök med smittkoppsvaccin i slutet 1700-talet eller Alexander Flemings upptäckt av penicillin 1928? Vi kan tala om ett före och ett efterupptäckterna, allt förändrades. 

Medicinsk forskning är inte bara paradigmskiften utan mestadels är det hårt arbete för att testa hypoteser, bekräfta resultat, sakta bygga vidare på tidigare resultat, förbättra befintliga metoder. Paradigmskiftena kommer ganska sällan och mycket av arbetet kan för den utomstående nästan verkar tråkigt. Alla forskare har nog fått frågan får släkt och vänner om vad man upptäckt eller tagit fram. I stor utsträckning handlar forskning om att följa upp – och ofta förtydliga, utveckla eller ”städa upp” – andras revolutionerande upptäckter. Allt detta utgör en helt nödvändig grund för de vetenskapliga revolutioner som plötsligt och i grunden ändrar vårt synsätt och tar den medicinska kunskapen och de kliniska behandlingsmöjligheterna ett stort steg framåt. 

En viktig uppgift för en forskningsfinansiär är att stödja forskare i deras mest kreativa fas och när han eller hon är mest benägen att ifrågasätta vetenskapliga dogmer. Ju äldre vi blir desto större är risken – för det är en risk – att vi inte i tillräckligt hög grad ifrågasätter det som betraktas som sant och riktigt, att vi inte vågar utmana oss själva. Att skapa förutsättningar för duktiga forskare att redan tidigt i karriären fritt kunna välja forskningsområden och frågeställningar skapar förutsättningar för forskning som kan leda till verkliga paradigmskiften. 

(Texten bygger på en ledare publicerad i tidningen Forskning för livet, utgiven av Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning i april 2020)

Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.